sannalunda

Jag har lagt märke till senila tendenser hos mig.

På väg hem från stan idag så såg jag en tjej som liknande en annan tjej jag känt sen barndomen.

Jag tänkte: "Åh, det där är ju Sandra, min barndomsvän! Henne har jag inte sett på länge! Undrar vad hon har haft för sig de senaste tio åren".

Inget konstigt med det, inte. Man tänker ju alltid i de banorna när man ser människor från sitt förflutna.

Det finns dock ett problem.

Sandra och jag är bästa vänner. Vi har haft daglig fysisk kontakt sedan åttan på högstadiet, då hon flyttade tillbaks och började i samma klass som mig. Hon bor ett par kilometer ifrån mig, vi hörs absolut varje dag och träffas ofta. Så det var inte längesedan jag såg henne och jag har full koll på vad hon har haft för sig de senaste tio åren.

När jag kom på mig själv och vad jag tänkte, så kände jag en enorm oro för min framtid.

Om några veckor vet jag säkert inte ens vad jag själv heter.

Herrejisses.

Idag är en sådan där söndag. En sådan söndag där allt går i slowmotion och där allt verkar ta fyra till fem gånger längre tid att utföra. Klockan är över fem på eftermiddagen, och det enda jag gjort idag som kan klassificeras som "produktivt" är att tvätta - vilket jag gjorde redan imorse.

Jag känner mig inte riktigt som mig själv idag. Jag är väldigt reflekterande och anaylserande, har djupa tankar om ditt och datt och är allmänt rörig i huvudet. Jag känner mig ensam, vilket är ett resultat av inställda planer. Men det är ändå okej. Jag är okej. Jag är bara långsam, vilket säkerligen kan förklaras av den mängd vin jag drack på klassittningen igår.

Det var trevligt. Dagen efter är mindre trevlig. Men det är ett faktum vi alla är väl bekanta med.

Egentligen har jag en lista med tiotals punkter på saker jag borde gjort idag. Jag borde ha handlat rotfrukter, hämtat ut mitt paket som ligger och väntar på mig på posten, gett mig själv ett fotbad. Jag borde ha städat lägenheten, särskilt toaletten, då min rumskompis flyttade ut i helgen och man nu ser resultatet av att ha en kattlåda i badrummet i ett och ett halvt års tid. Jag borde ha diskat. Möblerat om lite, bytt garderob. Tagit ner planscher. Lagat fisksoppa.

Men klockan är som sagt över fem, och istället för att ta tag i detta så bäddar jag mig djupar ner i soffan med ett meningslöst tvprogram på i bakgrunden. Det är inget fel i att ta en riktigt slödag då och då - fastän man har saker som borde göras.

De sakerna tar vi tag i imorgon istället! Så länge det finns en måndag så är en sådan här söndag helt okej.

 

Valborg. Min favoritstudenthögtid. 25000 personer i parken, mina närmsta vänner på en och samma filt, cider, kortspel, kärlek och solsken.

Jag älskar när jag har mina vänner nära mig, och när skratten sprudlar. Släng in en öl eller två också - då har vi det ideala valborgsfirandet.